Lever du ett liv värt att dö för?
Jag hörde Jonas Gardell nyligen ställa denna fråga i Framgångspodden. Han sade: "Tänk dig att du har dött och möter Gud som frågar dig om ditt liv var värt att dö för?"
Vad skulle du svara då?
Hur skulle det kännas att svara nej?
Jag vill leva ett liv värt att dö för. Senaste åren och särskilt i år har jag periodvis ägnat väldigt mycket tid åt arbete. Ofta arbete jag uppskattar men också delar jag inte tycker om. Redan under en livskris i början av 90-talet blev det tydligt för mig att jag vill fylla mitt liv med stunder jag uppskattar och att det finns något i varje stund som är värdefullt. Men jag vill gärna göra val som gör att jag inte behöver leta efter det utan att det känns självklart och uppenbart. Att livet känns levande.
Sommaren 2011 dök en möjlighet upp att åka på en festival med andlig inriktning och stort fokus på tantra. Det var helt nytt för mig och jag var synnerligen tveksam men valde att följa med min dåvarande flickvän till Skeppsudden på Sexsibilityfestivalen. Innan vi åkte dit så läste jag programmet och förstod ungefär ingenting. Alla workshops verkade mer eller mindre flummiga för mig. Men jag hade öppnat mig för något nytt. Omedvetet hade jag öppnat mig för nya perspektiv.
Första kvällen hade Johan Ekenberg workshop och jag minns att upplevelsen var stark. Jag fick träna på att möta människor på ett sätt jag inte var van vid och jag älskade det. Att mötas i enkelhet och närvaro utan värderande öppnar för nya upplevelser och perspektiv. Ett par dagar senare på festivalen höll Johan föreläsningen: Från tonårssex till healingsex och slutet av den ligger kvar på Youtube. Hans kurs hette då "Sex - En motorväg till Gud" och det var ett mycket medvetet valt namn på kursen, fast det skulle ta mig ett par år att förstå varför.
När jag kom hem från festivalen och mötte vänner så minns jag tydligt att två st kvinnor som funderat på att åka till festivalen men inte gjorde det reagerade starkt när de mötte min blick och utstrålning efter festivalen. Oberoende av varandra utbrast de spontant: "Jag skulle ha varit med! Nästa år så åker jag också."
Min resa i tantra har fortsatt sedan dess med en mängd kurser, workshops och framför allt möten. Tillfällen då jag fått träna på att vara inkännande, hållande och närvarande. Just detta tycks vara något kvinnor längtar efter och som vi män behöver träna på. I dagens samhälle talas det inte tillräckligt ofta om det upplever jag och även jag själv har tappat det under senaste åren då jag riktat fokus mot marknadsföring och att nå ut med min verksamhet för att få kontakt med de jag kan hjälpa. Att rikta mycket energi utåt kan göra att mindre energi når inåt till relationen med mig själv och de som står mig närmast.
Denna sommar har det blivit extra tydligt då jag tagit ett heltidsjobb som extrajobb och arbetar 40 timmar i veckan som anställd i några månader. Det är oerhört lärorikt och första gången på 14 år som jag gör det men det blir tydligt för mig hur avtrubbande det är. Att inte kunna lägga upp min dag som jag vill och behöver. Att inte kunna skifta utifrån vad jag känner att jag har för behov just för dagen. Att inte kunna ge plats för vad min kropp talar om att den vill ha. Att vara ännu mer uppe i huvudet än vad jag är annars. Allt detta har en högst påtaglig påverkan på min relation både till min partner och till mig själv. Jag får en återblick i det liv jag levde fram till 2011 då en ny dörr öppnades och längtan efter både inre och yttre frihet började växa sig allt starkare.
Häromdagen var jag på behandling hos Anne i Björketorp vi känner varandra från när hon utbildade sig på Hälsoteket då jag jobbade där och vi hade ett fint samtal efter behandlingen. Jag frågade henne vad hon kände när hon behandlade mig och bland annat märkte hon att jag fått mycket healing. Anledningarna till det kan vara flera men att ge och få beröring och utveckla sexlivet på de sätt jag fått göra på min resa i tantra upplever jag otroligt helande. Jag märker också det på de kvinnor jag mött. En övertygelse jag har är att vi människor menade att leva utan begränsningar och i mitt arbete så letar jag ömma punkter och trycker på dem för att det som håller tillbaka skall släppa. Detta gör jag fysiskt som massör men även mentalt och känslomässigt som coach. I relationer och intima möten sker det också.
När jag idag föreläser så pratar jag bland annat om Tankevärlden, Energivärlden och den Fysiska världen. Det är kopplat till Tanke, Känsla, Kropp som man talar om inom mindfulness och Neuro Lingvistisk Programmering. När jag velat krydda sexlivet så har jag till exempel provat swingersklubbar och att ha sex med flera och bland andra människor. Det har varit väldigt berikande och jag har träffat många trevliga människor men det uppstår en begränsning i upplevelsen. För att upplevelsen ska bli starkare så kan man addera antal människor, antal händer. Men det är fortfarande fysiskt sex. Det är i den fysiska världen.
Jag har också varit en hel del i bdsm-sammanhang. Det har gett mig väldigt mycket och rep tycker jag fortfarande väldigt mycket om. Bdsm är väldigt mentalt och mycket handlar om just vad man tänker och vilka roller man har. Även redskap och miljöer kan vara en faktor. Bdsm blir för mig mycket i tankevärlden även om inte just Shibari med rep är det lika mycket eftersom det handlar så mycket om närvaro och beröring. Det upplever jag mer tantriskt, mer i energivärlden. När jag började utforska tantra så fick jag sexuella upplevelser som inte var på ett mentalt eller fysiskt plan. Istället började jag uppleva en kontakt med min partner som var bortom ord och känslor. Visst finns det tankar och känslor med och de kan bli väldigt starka men det uppstår något mer. Idag lyssnade jag på Framgångspodden s06e04 med Micael Dahlén och de pratade om en massa intressanta saker kring lycka. Bland annat har man forskat på hur ofta man bör ha sex för att vara som lyckligast och resultatet var – en gång i veckan.
De tantralärare jag mött talar om att ha sex en timme om dagen. Och när man medvetet har sex utan mål och utan att mannen har utlösning eller kvinnan stimulerar de yttre könsdelarna så att hon kommer, så kan något djupare inträffa. Kommer man så gör man och det är skönt men om man kan hålla på lite längre, lite oftare så byggs energin upp och min egen erfarenhet, och många män jag talat med, är att jag mår klart bättre av att inte ha utlösning varje gång jag har sex. Det gör att man får starkare energi och då behövs inte flera män för att tillfredställa en kvinna. Det räcker med en närvarande, tantrisk man. Lin Holmquist som är general för europas största Tantrafestival på Ängsbacka gjorde ett väldigt bra inlägg om just detta där hon skriver:
"It is a sad misunderstanding that women needs a lot of forplay to feel horny.
This myth actually makes some men stressed and resistant to arousing cuddeling and making out. The responsibility to awaken their partners horniness will make some men give up on sex.
The truth is that a well fucked woman wakes up wet and horny. A well fucked woman gets erection as fast as a man gets erection. A well fucked woman will be turned on by her partner in the blink of an eye.
I am a well fucked woman... and its the greatest gift any one can give to their woman. Fuck her well, awaken her horniness and hold her in the vulnerable afterglow!"
Happy wife – Happy life
När en kvinna får ha sex länge och känna sig älskad och uppskattad av en närvarande man så smälter hon och öppnar sig. Att som man får vara nära en sådan kvinna är en mycket stor gåva.
När jag lyssnade på Johan Ekenberg på festivalen 2011 och även senare när jag lyssnat på honom och flera andra som föreläst om tantra så har jag även då fått en tydlig bild av det ultimata mötet mellan man och kvinna. Ett möte som inte går att sträva efter eller pusha fram. Ett möte som kräver mod, tålamod, tid och närvaro. Ett möte som när det inträffat för mig blivit ett heligt möte och en upplevelse som bidrar till att mitt liv blir värt att dö för. Alla distraktioner som finns idag i det enorma informationsflöde där jag sökt göra min röst hörd för mig bort från det mötet men när jag tränar på närvaro och att vara vara den man jag är så kommer det närmare.
Under föreläsningar har jag hört talas om att livmodertappen hos en kvinna, som ofta är hård och öm, kan bli mjuk och öppna sig. Den kan rent av omsluta det som kommer i kontakt med den. Första gångerna jag hörde det lät det som en saga. En ouppnåelig dröm. Men idag är dag något jag upplevt. Att som man få vara med i ett möte med en kvinna då detta sker. Att bli så välkomnad och given den tilliten är stort, mycket stort. Men mer än så – det känns heligt.
Det är dock inte själva händelsen i sig som är det viktiga utan resan dit. Kontakten i mötet. Närvaron tillsammans. Energin som delas på vägen. Det som händer det händer. Att våga öppna sig för en annan människa och visa hela sig gör livet mer levande.
Och varför skulle vi vara här om det inte var för att vara levande?
Johan Arnkil
Författare till boken Striptease - En naken berättelse om att ömsa skinn En av grundarna av Tantrapodden - Sveriges första podd om att leva tantriskt
Comments