Jag minns inte var jag hörde detta uttrycket men det var nyligen.
Det slog an hos mig, träffade mig på en plats dit jag inte alltid når. Meningen känns verkligen i kroppen, i mitt bröst.
Jag kan inte förklara vad mitt hjärtas sång är eller hur den låter men jag kan känna hur den känns.
Det är som en ljus vibrerande känsla i bröstet och en iver sprider sig i kroppen. En iver och en längtan, en lätthet.
Det är som att jag bara gör utan att tänka och där var nog en viktig nyckel. Mina tankar om jag har några tycks vara på en väldigt hög och lätt frekvens. Det är som att det tänks utan att jag behöver anstränga mig. Som att något tänker åt mig eller att jag bara laddar ner något som ska passera genom mig.
Jag minns att jag tidigare känt att det känns som jag är här för att vara en passage för något. Som att jag är en kanal och min uppgift är att bredda mig så att jag kan vara den breda kanalen jag behöver vara och inte vara det sugrör som jag tränat mig till att tro att jag är.
Jag tror att vi alla är här för att serva på något sätt och när vi följer vårt hjärtas sång så finner vi det sätt vi är ämnade att serva på.
Vilken vacker tanke att många människors hjärtan sjunger tillsammans som i en kör i olika toner och klanger.
Comments